TIG-svetsen består av ett strömaggregat, TIG-aggregat och en gasflaska med skyddsgas, som har till uppgift att skydda svetssmältan mot luftföroreningar och samtidigt kyla svetshandtaget. Större TIG-aggregat har dessutom vattenkylda handtag

TIG-svetsningen påminner mycket om gassvetsningen men är betydligt enklare att utföra, förutsatt att man rätt ställer in de olika svetsvärden som behövs. Svetsningen utförs med ett elektrod/skyddsgashandtag som med en ljusbåge smälter arbetsstycket samtidigt som tillsatsmaterialet, i form av en svetstråd tillförs med andra handen . Svetsningen syns tydligt och kan utföras mycket sakta, vilket ger en bra kontroll över arbetet.

TIG betyder: Tungsten (gammalt svenskt ord för wolfram), Inert/inaktiv gas = ädelgas som inte ingår någon kemisk förening med andra ämnen, G för gas = svetsningen sker med skyddsgas. Med en TIG-svets går det att svetsa de flesta förekommande legeringar såsom: stål, aluminium, rostfritt, koppar, titan m m. TIG-svetsen utvecklades i USA på 40-talet. Den behövdes för att kunna svetsa flygplansindustrins nya legeringar, bland annat aluminium/magnesium.

Till TIG-svetsning i stål, rostfritt, aluminium, koppar och titan används en skyddsgas som heter MISON. Det finns även andra skyddsgaser men MISON är den mest miljövänliga.

Tillsatsmaterialet består av vanliga svetsstavar med samma material som grundmaterialet. Därtill kommer ett antal elektroder, som väljs beroende på vad som skall svetsas. De två vanligaste är: ren Wolfram elektrod som är märkt med grön färg. Den används till aluminium och dess legeringar. Nummer två är wolfram/torium. Den är röd märkt och används till allt utom aluminium.

Aluminium svetsas med växelström. Wolfram elektroden slipas/fasas på kanten och formar sig sedan rund vid svetsningen. Den måste vara rund för att klara den höga temperatur som uppstår vid svetsning i aluminium. Aluminium kan som alternativ svetsas med likström, och för att bli oxidbrytande måste elektroden kopplas till + polen.

Övriga material svetsas med likström. Wolfram/torium elektroden kopplas till - polen på svetsaggregatet. Elektroden skall slipas spetsig men inte vass. Elektrodtoppen kan göras mjukare genom putsning mot smärgelduk. Ett bra riktvärde är att elektrodspetsen skall se ut som en blyertspenna.

RÅD ALUMINIUM

1. Skrapa eller stålborsta svetsytorna rena.
2. Förvärm gärna arbetsstycket.
3. Förvärm nyslipad elektrod röd på en startplåt. Annars kan wolfram bitar hamna i smältan.
4. Beläggning på elektroden rensas bort genom svetsning på en skrotbit. Hjälper inte det bryts spetsen av och slipas om.
5. Tillsatsmaterialet skall hela tiden vara inne i skyddsgasen.
6. När elektrodens spegelbild växer i smältan påbörjas svetsen (smältan går igenom).
7. Använd stumfog utan spaltöppning. Godstjocklek över 4 mm = V-fog.

RÅD ROSTFRITT

1. Rengör fogytorna med smärgelduk. Stålborsta därefter så att inga partiklar finns kvar.
2. Beläggning på elektroden tas bort genom omslipning.
3. Tillsatsmaterialet skall hela tiden vara inne i skyddsgasen.
4. Vid licensrörsvetsning tejpas alla skarvar och rörändar proppas. Röret fylls därefter med stödgas. Det ger en ren insida utan glödskal.
5. Svetsningen påbörjas när det börjar cirkulera små vita prickar i smältan.
6. Använd stumfog utan spaltöppning. Godstjocklek över 3 mm = V-fog.

TIG-aggregaten är ofta för dyra för hobbysvetsaren, men det går att hyra kompletta aggregat. Har du en kraftig likritare (strömkällan) behöver du enbart hyra TIG-aggregat och skyddsgas.

Vid TIG och MIG/MAG svetsning kan farliga gaser och strålning uppstå. Rådfråga därför gasleverantören vilka skyddsåtgärder som skall vidtagas. 

Copyright www.tenico.se